Forskning

År 1732 fick silververksbyn Kvikkjokk en ovanligt kvalificerad besökare. Carl von Linné anlände till byn via båtleden från Jokkmokk under sin lappländska resa. Han övernattade i den äldre prästgården hos kyrkoherde Petrus och Christina Alstadius. Linné vandrade genom Kamajokks nu reservatsskyddade skog. På sin väg upp mot kalfjället samlade han in en väsentlig del av underlaget till sin systematiska kartläggning av fjällfloran. Innan Linnés besök hade Olof Rudbeck d y, besökt Kvikkjokk år 1695. Många fler vetenskapsmän och forskare, knutna till främst Uppsala och Stockholms universitet, har under de senaste 100 åren också sökt sig till Kvikkjokksområdet, som därför är väl undersökt och dokumenterat. Forskare som Axel Hamberg, Sten Dahlskog, Lars-Erik Liljelund och P-O Hårdén kan nämnas.

Kvikkjokks delta

Det stora värdet i Kvikkjokksdeltat ligger i dess utformning samt i det faktum att det är så väl dokumenterat. Deltat har ovanligt långa mätserier av temperatur, nederbörd, vattenstånd m m. Det betyder att det är ett första klassen forskningsobjekt för studier av landskapsutveckling. Den extraordinärt goda dokumentationen av växtsamhällena i deltat gör det än mer intressant för forskning. Forskningsarbete, har tidigare bedrivits främst inom växtbiologi och hydrologi i Kvikkjokks deltaland av t ex naturgeografiska institutionerna vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, växtbiologiska institutionen i Uppsala och i samarbete med Universität des Saarlandes i Saarbrückern, Universität Ulm och British Museum. I skuggan av en pågående klimatförändring blir just denna typ av lokaler högintressanta.

Skyddsvärda skogar

För klimatforskning är trädsuccessioner bland annat viktiga att studera. Sedan 2002 har Jägmästarutbildningen i Umeå (SLU) lagt in exkursioner i Kamajokks naturreservat och angränsande fjällområden samt i Kvikkjokksdeltat i samband med att studenterna avslutar sin traditionella årliga ”Sverigeresa” i Kvikkjokk.