Kvikkjokk

Kvikkjokk som by har en lång historia. Under 1600-talets utvinning av Lapplands silver-fyndigheter byggdes Kvikkjokk upp kring en smälthytta med ett 20-tal byggnader och en prästbostad. Smältverket var i drift under åren 1661 till 1702. Kvikkjokk kallades på den tiden Huhttán. Rester efter smältverk, husgrunder, skvaltkvarnar och andra anläggningar ligger nu inom ett fornlämningsområde intill Kamajokks naturreservat. Kvikkjokk är en välkänd turistort sedan 1800-talet. Fjällbyn har inte avfolkats i jämförelse med andra byar i Norrbottens inland. Mer än 90 procent av sysselsättningen kommer från turismen.

Området utgör randzon till flera av våra klassiska nationalparker, bl. a Sarek och Padjelanta, samlade under namnet Laponia, utnämnt till världsarv. Barrskogsbältet, taigan, möter här den skandinaviska fjällkedjan. Intill Kvikkjokks by finns ett tvåflodsdelta, som varit föremål för turisters och forskares intresse under mer än ett sekel. Två fjällranddeltan i barrskogsbältet under olika utvecklingsfaser – det progressiva Kvikkjokksdeltat och det färdigbyggda Änokdeltat.