Framtida lärdomar av tidigare exploatering i Kvikkjokk

Under åren 1978-1983 lades flera omfattande exploateringsförslag fram för Kvikkjokks by under namnet ”Kvikkjokk, turistiskt centrum i Jokkmokks fjällvärld”. Syftet med satsningen, vilken initierades av den s k Norrbottensdelegationen, var att vända den negativa utvecklingen och skapa fler arbetstillfällen.

En arbetsgrupp utsågs med arbetsnamnet Kvikkjokksgruppen. Den saknade representanter från fjällbyn och den saknade också vetenskaplig kompetens. Resultatet av satsningen blev motsatt. Arbetstillfällena minskade och beslut togs som än idag påverkar miljön i området på ett negativt sätt.

Markutnyttjandet planerades och genomfördes i känsliga områden och riskerade att skada de naturvärden som gjorde området attraktivt. Den flyghamn som planerades mitt i Kvikkjokks delta stoppades och flyttats strax söder om byn, men först efter skarp kritik från ett flertal internationella vetenskapliga institutioner och forskare. Universitetet i tyska Saarbrücken uppmanade ansvariga myndigheter att inte upprepa de misstag som hade förstört många mellan- och sydeuropeiska turistlandskap. Om exploateringen hade kommit till stånd skulle det riksunika deltat i Kvikkjokk ha skadats och oersättliga naturvärden gått till spillo.

En ny överdimensionerad väg drogs genom bykärnan med genomfartstrafik och numera även med skoter och fyrhjulingstrafik som följd. Vägen slutar i en överdimensionerad parkeringsplats förlagd i anslutning till byns dricksvattentäkt. Bykärnans äldre kulturmiljö påverkades allvarligt genom vägsträckningen och intilliggande parkeringsplats. En husvagnsparkering etablerades i ett naturområde som hade högsta skyddsvärdesklass. Byborna anmodades att riva gamla ladugårdar med kulturhistoriska värden som låg inom nybildade grönområden. Det senare initierades, helt utan lokal förankring, i den lantmäteriförrättning som genomfördes parallellt med exploateringen och har senare lett till slitningar inom byn.

I samband med satsningen köpte Jokkmokks kommun ett stort markområde i ett känsligt område nedanför Snejrak i syfte att exploatera marken till fritidsbebyggelse. Denna gamla plan verkställs nu ca 40 år senare. Satsningens konsekvens har blivit en markant ökning av bil, skoter och fyrhjulingstrafik. Ur klimataspekt bör beaktas att fritidshusen står uppvärmda under en större del av året och nyttjas ca 1-3 månader per år. Detta främjar möjligen en del av friluftslivet, men minskar attraktiviteten i området för den typen av friluftsliv som leder till hållbar regional utveckling.